Allting var enklare då - men ingenting kan bli vad det var.

Ligger i sängen och väntar på att john blund ska komma förbi, men det verkar ganska hopplöst eftersom att jag har väntat i tre timmar redan.
Så vad har jag gjort i tre timmar? Jag har kollat på Prison Break och pratat med en gammal vän. Och tanken slog mig; Varför var jag så jälva orädd när jag var mindre? Eller är jag ovanligt rädd nu istället?
Det finns så mycket som rör sig inne i mitt huvud. Som vad jag skulle stått i livet om jag fortfarande hade gått kvar i Sundsvall, och hur skulle jag mått om jag hade sruntat totalt i Pontus så jag hade sluppit vara kär? Tänk om vi inte hade flyttat? Det finns så mycket som jag är nyfiken på, men det går inte att svara på mina frågor.
Och folk frågar mig varför jag inte kan sova om nätterna.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0